Dansande sockervadd

Sen sist har jag pratat med hans veterinär i Helsingborg.

Det var ett långt samtal och jag orkar inte dra allt. Men det slutade med att jag fick det största raseriutbrottet jag någonsin har fått på en veterinär. De vill verkligen pumpa mig på så mycket pengar det bara går.

Så samtalet slutade med att Nixo inte längre behöver äta sina två mediciner mot lever och njursjukdomarna.

Han ska kunna ha ett fullgott liv utan dessa.

Med fullgott menas att de inte vet hur länge han klarar sig med mediciner eller utan mediciner. De kan inte säga om medicinerna egentligen gör någon skillnad.

 

Han kan ha 1-....år kvar att leva, och det kan ju vilken hund som helst ha.

 

Så han får nu fortsätta sitt liv utan mediciner :)

 

Det enda som oroar är hans hälta. Den är inte bättre utan han haltar kraftigt. Han har det stora stödbandet på sig utomhus och det lilla inomhus. Han får fortfarande bara gå små rastningspromenader. Men nu har noseworkkursen börjat så nu kan jag iaf aktivera honom mentalt med något nytt.

Vi började igår och han var överlycklig och gör verkligen sitt bästa.

 

Så vi fortsätter leva och lära och hoppas att det förblir så i många år till.
Bara hältan läker....

 

Nu har jag hunnit landa lite. Det har varit en omtumlande vecka.

 

I måndags var jag inne och röntgade honom på Evidencia i Kristianstad (jag gillar inte Evidencia, de drar upp priserna som tusan). Träffade veterinär Ida Pettersson. Hon klämde och kände och röntgade.
Hon kunde inte se något på plåtarna och rådfrågade en kollega. Kollegan kunde inte heller se något.

 

Där var besöket typ klart för mig. Ok, han har ingen fraktur, då är det en ledbandsskada...igen...

 

Men Ida ville prata med en ortoped i Helsingborg för att se om de kunde se något. Och hon ville även hitta någon smärtstillande medicin till honom.

 

Ida ringde tillbaka i onsdags och meddelade att Gunilla (Níxos vet i HBG) hade gett klartecken för en medicin som ska sprutas in mellan tandköttet och kinden.

 

Igår hade hon fått svar av ortopeden. De kunde inte heller se något. Och vill därför att jag kommer ner för vidare undersökningar.

Jag frågade vad det skulle leda till och då svarar hon att det är för att han ev behöver opereras....

Fast Nixo ska inte opereras. Nixo får försöka självläka och går inte det så får han tyvärr vandra vidare.
Jag utsätter inte min hund för mer.

 

Veterinären i Hbg kunde även se att han har fått artros i leden på högerbenet. Det är skadan som har orsakat det. Just nu märker vi inte av det alls. Men jag ska ta och köpa ett Back on track benskydd till det benet också (har bara ett benskydd idag) så får han leva med det på. Förhoppningsvis köper jag lite tid med det också.

Nixo har varit en krigare i tre år. Han höll på att dö, tog sig tillbaka efter att ha slitit rejält. Har varit på djursjukhuset typ 12 gånger på tre år. Skadade sitt högra ledband och både han och  jag slet och kämpade för att han skulle bli bra. Han blir bra och så skadar han sen andra benet.
Det är nog nu!

Vi ska kriga oss tillbaka från detta också. Tro mig, han kommer gå på alla fyra benen igen!
Han går faktiskt på alla fyra redan även om han haltar. Idag travade han tom lite fast han haltar. Han har blivit bättre på en vecka, så jag ger honom tre till. Då vill jag se en stor förbättring!

 

Han kommer klara detta också, han har klarat så mycket annat och han är inte redo att ge upp än. Han studsar glatt omkring i korridorerna på jobbet. Han följer gärna med ut på promenad, han äter som han ska. Man ser en glad hund när man tittar på honom. Och så ska vi fortsätta vårt liv.
Med en glad hund :)

 

Mattes hjälte, kämpe och stora hjärta <3

Jag lindade benet så fort jag fick möjlighet men märkte redan under kvällen att det nog inte satt i benet utan mer i tassen. 

Det är idag söndag och han stöttar lite på benet ibland när vi är ute men annars hoppar han på tre ben.

Så imorgon ska jag försöka boka in en röntgentid. Jag vill veta vad det är för skada och om något är brutet.

Jag tror två tår är brutna men jag hoppas att jag har fel.

Återkommer när jag vet mer.

Jag letar kurser, instruktörer och andra som kan förgylla mitt och hundarnas liv.

Ibland letar jag efter något och sen så hittar jag något helt annat.

 

De senaste dagarna har jag sökt efter hur man ökar tempot ut till tramptargetföremålet.

Nixo har ett ökat tempo och håller man honom i halsbandet och skickar honom går det ännu fortare.

Men lillesprätt, dvs Minus, gillar inte att man håller i halsbandet (han är extremt rädd om sin päls och man får bara klappa med öppen hand, annars behöver man inte bemöda sig med att beröra honom).

Jag har tränat honom så pass mycket att vi kan ha fysiska lekar tillsammans. Men då får det bara vara han och jag, ingen annan får göra så som jag gör. Varken någon annan hund eller människa. Det känns som att det är väldigt heligt för honom och det respekterar jag.

 

Men iaf...just det här med halsbandshållning gillar han inte. Vi tränar lite smått på det, men han blir väldigt låg och det vill jag inte ha när jag ska träna. Så det blir ett moment att träna enskilt senare.

 

Just nu är det farten jag vill ha upp. Han är noggrann och ordentlig. Han vill göra rätt och frågar alltid med blicken om han är rätt på det eller inte.

Ställer jag mig framför Nixo med sluten hand och inväntar ett beteende, tex sitt. Då kör Nixo alla konster han kan tills det blir rätt.

Ställer jag mig framför Minus med sluten hand och inväntar ett beteende, tex sitt. Då blir vi stående där resten av 2016. Han är väldigt grundligt utställningstränad. Dvs, stå och håll kontakten med mig oavsett vad som händer. "Bara stå still och stirra mig i ögonen så gör du rätt. Vifta gärna lite med svansen och kan du öppna munnen och le så ger det extra poäng."

Det blir ju lite svårjobbigt nu när jag vill att han ska försöka nya saker. Senaste veckan har dock Minus blivit modig. Han kan nu gå från att stå framför mig (om jag inte tittar på honom ska jag säga) till att ställa sig i fotposition. JAPP, han älskar fotpositionen! Svansen går som tusan och det är hans nya "säkra" ställe känns det som.

 

Så fort han blir osäker på vad han ska göra så ställer han sig i fotposition. Har man skadat hunden mycket då?hahaha!

 

Men som sagt farten...hur sjutton ska jag få honom att lämna min sida för att i full galopp (vår målbild) springa ut till targetföremålet och trampa...

 

Jag har inte löst problemet än, men jag ska fundera och leta vidare...

 

Angående att hitta annat..jag har hittat ett skojmoment som heter hopp-stå. Dvs att de ska ta ett litet skutt och låsa frambenen när de landar. Ser skitroligt ut. Ledig dag imorgon, då vet jag vad vi ska träna ;)