Dansande sockervadd

Så har 2013 tagit slut och vi är helt plötsligt inne på ett nytt år.

 

Jag läste precis mitt blogginlägg från 2013-01-02, Året 2012, Målen 2013....

Och vad ska jag säga. Hjälp, jag hade verkligen ingen aning om hur året skulle bli. Inget blev som det var tänkt och alla planer omkullkastades. 2013 var inte vårt år!

 

Den 7/1 förlorade jag min katt Skrollan.
Den 3/2 insjuknade Nixo i akut leversvikt.

Mitt och hundarnas liv vändes upp och ner..

Den 12/2 försöker Minus och hans kompisar att klara ett DP60 i Furudal men får bryta tävlingen.

 

Våren går i en dimma. Jag oroar mig konstant för att Nixo ska dö för mig och Minus hamnar lite vid sidan av.

Den 25/6 får vi besked om att det sista biopsiprovet ska tas.
Det visar att Nixo har fått en kronisk leverinflammation och början på skrumplever.

Överlevnadschansen försvinnner, nu är det bara en tidsfråga.

 

Jag börjar inse att Minus har fått stå tillbaka väldigt mycket under våren. Han har varit supersnäll och accepterat läget, men det är dags att göra någonting med honom. Vi kan inte bara stanna upp och invänta döden.

Så tälten, stolarna och kläderna packas och Nixo får vara en del hos M. Dags att åka på utställningsturné.

Det går väldigt bra för Minus och det får mig att hålla humöret och hoppet uppe.

 

I september träffas ett stort gäng i Kristianstad och dragtränar. Vi lär där känna lite nya människor som kör i Kristianstadtrakterna.

I oktober börjar graderna gå ner tillräckligt för att vi ska kunna dragträna.

Så den 19/10 drar vi igång tillsammans med våra nya bekantskaper.
Det blir bättre träningsmöjligheter och träningarna blir både längre och i skogsmiljö med många backar.

 

Så vad ska man säga, året blev inte det jag hade hoppats på och inte ett enda av de målen jag hade uppfylldes.

 

För 2014 kommer jag inte att sätta några mål eller förhoppningar.

Jag vågar inte. Jag blir så besviken när saker som jag tränat och satsat mot inte går som det är tänkt och helt oväntade saker kan dyka upp.

Jag kommer träna drag med Minus, förhoppningsvis så kan han starta någon tävling under året. Men om inte så är det helt ok. Han gillar att springa och jag gillar att köra honom :)
Kanske blir det lite utställningar, vi får se om vi känner för det.

Nixo kommer få gå härliga skogspromenader och vara med som maskot på träningar om han inte är iväg på bus hos en av hans hundvakter.

 

Jag hoppas och önskar att jag, Nixo och Minus får uppleva hela 2014 tillsammans. Det är min dröm!
Men jag vet också att det inte alls är säkert att vi kommer få göra det.

 

 

Jag önskar er alla en god fortsättning!!