Dansande sockervadd

Sen sist har jag pratat med hans veterinär i Helsingborg.

Det var ett långt samtal och jag orkar inte dra allt. Men det slutade med att jag fick det största raseriutbrottet jag någonsin har fått på en veterinär. De vill verkligen pumpa mig på så mycket pengar det bara går.

Så samtalet slutade med att Nixo inte längre behöver äta sina två mediciner mot lever och njursjukdomarna.

Han ska kunna ha ett fullgott liv utan dessa.

Med fullgott menas att de inte vet hur länge han klarar sig med mediciner eller utan mediciner. De kan inte säga om medicinerna egentligen gör någon skillnad.

 

Han kan ha 1-....år kvar att leva, och det kan ju vilken hund som helst ha.

 

Så han får nu fortsätta sitt liv utan mediciner :)

 

Det enda som oroar är hans hälta. Den är inte bättre utan han haltar kraftigt. Han har det stora stödbandet på sig utomhus och det lilla inomhus. Han får fortfarande bara gå små rastningspromenader. Men nu har noseworkkursen börjat så nu kan jag iaf aktivera honom mentalt med något nytt.

Vi började igår och han var överlycklig och gör verkligen sitt bästa.

 

Så vi fortsätter leva och lära och hoppas att det förblir så i många år till.
Bara hältan läker....