Dansande sockervadd

Det har efterfrågats bilder på mig i klänningen som jag bar på Golden Go. Nu har jag inga direkta "mode"bilder, men däremot så tog Carina Cansund ett par bilder på mig när jag visar N´zo, så ni iaf kan få ett hum om hur jag såg ut ;)




Ni ser iaf hur fin N´zo är! Jag lovar att ta en bild på klänningen om jag lånar den fler gånger, för jag veta att det är en ovanlig syn att se mig i den "lilla svarta" ;)

Igår hade vi träningstävling i rallylydnad på klubben. Gitte Hansson var inlånad som domare.
Som jag skrev sist så har jag ju haft problem med att han inte ger 100 % på träning och tävling. Detta tar jag nu tillbaka! Igår gav han 120 % och jag har aldrig haft en mer taggad och framåt hund som söker så mycket kontakt som han gjorde. Helt otroligt!!
Det var en fröjd att värma upp och sen drog vi startnummer 1, som är helt ok enligt mig.
Vi gick in på plan och jag känner direkt att jag måste tänka på min egen andning och puls för han är toppad!

Vi hade 100 poäng i lycka och 76 poäng och godkänt (dock utan placering) på träningstävlingen.
Det var en fröjd att köra den rundan, jag fick dämpa och kämpa men på ett härligt sätt. Ni skulle ha sett honom :)


Ikväll ska jag på föreläsning med Memea Mohlin. Ska bli kul att höra på henne, och mer om det kommer senare i veckan.

Nu är det dags att promenera med killarna :)

På återseende!

Den här veckan har gått i ett, känns iof som att jag skriver det i alla blogginlägg jag gör ;)

I tisdags upptäckte jag att Pippi hade en knöl på magen, hon skrek när jag lyfte henne och sen fick jag inte röra henne alls. Jag fick ta hjälp av min granne Mia, vi hade båda på oss vantar medan vi försökte hantera en väldigt ilsken Pippi. Jag såg inte så mycket men insåg att veterinärvård antagligen var det enda rätta. Så onsdagmorgonen ringde jag veterinären och beställde tid, det var lite brådskande då jag skulle iväg på torsdagsmorgonen.

Jag fick en tid mitt på dagen så det var bara att åka hem och skjutsa in Pippi i buren. Hos veterinären kom de fram till att hon hade en infekterad böld, antagligen har hon fått den efter att ha varit i bråk med någon annan katt. Så det blev dränage, tratt och medicin i 10 dagar.

Torsdag och fredag var jag iväg med jobbet på konferens. Vi bodde på Idol hotellet, eller rättare sagt på hotellet där Idolerna bor. Men de var som uppslukade av jorden så det blev inga foton eller autografer som Gunhild hade önskat sig ;)

Vi åt en jättegod middag på Aqua Vit, entrecote med hemmagjord pommes och kryddsmör till huvudrätt och pannacotta till efterrätt.

Nixo bodde under min resa hos Sara med familj och Minus hos Christina med familj. Tack båda för hjälpen med killarna :)

I fredagskväll blev det lugnt med lite fika och Idoltittande tillsammans med Gunhild, jag hade väl smärre panik över att jag inte hade hittat något att ha på mig inför Golden Go som ägde rum på lördagskvällen. Men jag hade varken tid eller ork att oroa mig över det.

Lördagen packade jag upp och grejade inomhus hela förmiddagen, sen begav sig killarna, jag, Marie och Aslan mot Osby och dagens rallylydnadstävling.

Nixo gick hyfsat bra, lite för mycket sniff men där fick han två rejäla tillsägelser av mig och sen slutade han. Jag kan inte riktigt komma underfund med om han tycker att det är kul att träna eller om han hellre hade tillbringat sitt liv sniffande. Jag tycker det är konstigt att han inte "orkar/vill" hålla fokus i ett par minuter, eller är det så att han skiter i vilket?

Har jag en hund som inte vill tävla så ska hunden slippa tävla. Nixo tycker att vissa skyltar är roligare än andra, han genomför dock alla om än i ett annat tempo än vad jag önskar. Han är likadan på träning som på tävling så det har ju inget med mina nerver att göra. Han är alltid lite off och ger aldrig 100 procent känns det som.

Men jag ska inte gnälla, han blev GODKÄND med 80 poäng, så något gör vi ju rätt ;)


Minus fick vara med under prisutdelningen, han tyckte att brukshundklubben var ett spännande ställe, men kunde stänga av alla störningar och hade jättefin kontakt med mig. Jag hoppas verkligen det fortsätter på det här viset för han har arbetsviljan som jag söker efter.

Sen åkte vi snabbt hem för lite mat och sen vidare till våra snälla hundvakter Milla och Fidde. De passade Nixo under lördagskvällen och Minus var hos Gunhild. Själv stressade jag iväg till Golden Go efter att ha fått låna en fin klänning av Milla.

Hade en jättetrevlig kväll i Hässleholm. Jag visade N'zo som är Minus pappa, tyvärr räckte det inte hela vägen. Men han är en underbar hane att ha och göra med.

GRATTIS till Jenny och Jonna som blev 5:a med lilla Zipper och GRATTIS Sara som vann i Juniorhandlingen!!

Efter en helkväll bar det av hemåt och hämtning av killarna, sen sov alla tre väldigt gott hela natten.


Idag laddar vi för en ny vecka och det gör man ju bäst i skogen. Vi gick en härlig promenad med Milla, Fidde och Holly och avslutade med fika.

Tack alla vänner som ställer upp och hjälper mig med killarna, ni anar inte hur tacksam jag är!!


På återseende!

Tänk va tiden rullar på. Jag tycker det känns som att han precis har kommit hem till oss, fast på ett annat vis känns det som att han alltid har varit här :)

Under de här fyra månaderna eller rättare sagt två månaderna som han har bott här har vi tränat en hel del på vanliga vardagskommandon. Men nu ska jag börja lägga upp samma träningsschema som jag körde med Nixo när han fyllde "stor".
Jag är lite ledsen över att jag inte hade en träningsdagbok, hade varit kul att titta tillbaka i. Därför är min tanke att Minus ska få en sån, ja även Nixos träning ska börja dokumenteras.

Det är så kul att ha två samojeder och se hur olika deras personligheter är. Minus är en mycket aktiv valp med mer "will to please" än Nixo. Minus gör verkligen allt för att göra mig till lags och detta använder jag mig mycket av och berömmer självklart väldigt mycket.

Vi ska nu börja träna in enskilda moment för att få mer "stadga" och för att ge Minus en större förståelse för vad jag menar. Det är så kul att börja träna på "ett oskrivet blad".

Uppletandeträningen började jag med när han var 9 veckor med hjälp av Ann. Det är verkligen något han älskar att göra och har talang för.

Han har stort föremålsintresse men är även väldigt godismotiverad, dvs en lättlärd hund ;)

Jag är så glad att Minus kom till mig och Nixo, vi är verkligen en treklöver som svetsas samman. 

Framtiden är vår :) 





På återseende!

Brukar man ju inte kunna kalla mig. Men nu när jag inte kan göra så mycket men ändå kan sitta upp så vill jag gärna dela med mig av bilderna jag hittar, iaf guldkornen :)



Nu ska vi se vad vi hittar bakåt i tiden...

På återseende!

Senaste veckan har vi kört både rallylydnad, uppletande, kontaktövningar och drag. Det har varit full fart men ändå har det gått i ett lagom tempo.
Tyvärr strular min rygg ganska mycket nu så vi får ta det lite som det kommer. Men jag har fått en ny läkartid och jag hoppas nog på ett mindre mirakel samtidigt som jag förstår att mirakel inte sker.

Men vi försöker blanda arbete, vila och träning. Nixo verkar märka av när jag har mer ont och underhåller Minus på ett helt annat vis när jag inte kan. Det är skönt att vi kan hjälpas åt :)

Idag har vi varit på promenad med Emily, Andreas, Milla, Fidde och Holly. Minus fick vara hos sin mamma under tiden, det var alldeles för långt för honom att gå. Det var en härlig promenad i höstens färger.

Här kommer några utvalda bilder från dagen.
 



 







 









Tack kära vänner för en underbar dag i skogen. Nixo ligger nu och sover gott medan lillebror tuggar ben och undrar vad vi hittade på för kul. Men han får också hänga med när han blir lite större :)


Det kommer även komma lite nya bilder på båda killarna på hemsidan och kanske även ett inlägg här i bloggen, men det får jag ta imorgon :)

På återseende!

I söndags var jag och Nixo i Lund och tävlade i rallylydnad. Nerverna var på helspänn och det enda jag hade i åtanke var, håll dig lugn och håll Nixo på bra humör ;)

Så vi gick en lång promenad och körde sen lite trick för att värma upp hjärnan. Vi var lite över 20 ekipage i nybörjarklassen och Bea var domare.
Vi gick banvandring och hade sedan 10 minuter på oss att gå igenom allt och fokusera.

Nixo och jag hade startnummer 4 så jag tog ut honom direkt ur bilen och gick en sväng runt tävlingsplanen så att han skulle kunna kolla av miljön. Sen körde vi lite tricks och kontaktträning innan det var vår tur.

Banan var trevligt upplagd och Nixo gjorde en bra insats. Jag vet ju vilka svagheter han har, men vi lyckades hålla ihop det hela bättre än väntat.

När vi går i mål så känner jag mig lättad och glad, det kändes helt ok. Men jag trodde inte riktigt att vi hade klarat oss.
För att bli godkänd måste man ha 70 av 100 poäng. Jag hade två omtag och lite andra missar så jag var osäker. När sista ekipaget var klara så går vi upp och kollar resultatet och kan man tänka sig. Nixo och jag lyckades få ihop 74 poäng.

Det kändes så skönt!! Efter så mycket träning så känns det skönt att äntligen få ett resultat. Klart att det finns mycket kvar att jobba på, men det här är ett stort steg på vägen för oss. Vi fick många bra tips som vi ska jobba vidare på, tack alla som var med :)

Så nu anmäler vi oss till två tävlingar till i år. Lika bra att köra på när vi äntligen har kommit igång ;)



I tisdags var det rallylydnadskurs som vanligt. Nu är det bara en gång kvar, sen är det kursuppehåll fram till i vår. Men våra instruktörer är snälla och ställer upp och träffar oss en gång i månaden så vi inte stannar upp över vintern.
Vi hade även med oss Minus för första gången. Han tyckte att brukshundklubben var ett spännande ställe och hade en massa att titta på. Han måste börja introduceras eftersom han ska gå kurs där till våren.
Han tittade snällt på medan jag och Nixo tränade och blev sen jätteglad när vi kom tillbaka så att han också fick en liten korvbit.


Och idag var det dags för uppletandeträning med båda grabbarna.
Minus jobbar som en besatt och när han tycker det tar för lång tid att hitta matte så talar han tydligt om det genom att pipa lite. Men han ger sig inte utan fortsätter tills han hittar mig. Han tar föremål som ligger högt, lågt och gömt. Jag är jättestolt och ser fram emot att se hur han utvecklas.

Nixo fick börja med att köra lite inkallning utomhus. Nixo är en ganska svårmotiverad hund i vissa situationer och väldigt självständig när han känner för det. Självklart ligger väl en del av det i att han är samojed, men jag tänker inte nöja mig med den "ursäkten". Han kan komma på inkallning lika bra som en BC, iaf när jag är klar med honom ;)

Ibland fastnar man i sina egna tankebanor och kommer inte ur det och då tar jag gärna emot råd från Ann. Hon har stor hundkunskap och har många bra ideér.
Så nu har vi "lite" att jobba med och vi börjar nu!

På uppletande gick han jättebra och hade bra hastighet. Han tappade lite fokus ibland men jobbade vidare när Ann sa till honom. Ska bli kul och se hur jag kan lyckas få honom att ändra beteende och öka koncentrationen med de nya metoderna som vi ska använda hemma.



Nu ska jag och hundarna vila lite och njuta av att det är fredag imorgon :)


På återseende!

Dagen var grådassig och dagen var inte den roligaste jag har upplevt.
Känner mig ibland ganska orättvist behandlad och då blir jag irriterad. Så jag bestämde mig för att köra en tur med hundarna. Har inte kunnat köra någonting eftersom det har varit så varmt. Men idag var det 13 grader, blåste halvstorm och gråmulet. Jag körde ner till Christina direkt efter jobbet, gick en kort sväng med hundarna och selade sen på.
Alla verkade taggade, de jag körde idag var Nixo, Kitty, Lacey och Dexter.

Jag lyckades med livet som insats (*s*) filma en sväng. Nixo är han som går till höger i spannet närmast kameran.
Jag var tvungen att släppa kameran lite eftersom det kom en kurva och den är lite skakig. Men det var en härligt tur :)

Sally kunde få ryck som gick ut på att hon sprang runt runt med en väldigt speciell stil och bus i blicken. Jag har saknat de där rycken för det var som ett glädjefnatt där hon bara var tvungen att sprätta runt med stela ben i en väldig hastighet.

Så idag, 3 år, 1 mån och 5 dagar efter hennes bortgång, så kom det helt plötsligt. Jag var precis på väg upp på uppfarten då jag bara stannade till. Det var som att se Sally igen, blicken, benen, farten, glädjen. Minus mitt lilla hjärta fick sitt första "Sallyryck". Jag blev så glad så tårarna nästan kom, tänk om...tänk om man kan födas på nytt. Jag vet vad ni tänker, nu har hon blivit tokig ;) Nä då, men tänk om...

Jag har iallafall lyckats fota grabbarna idag, jag tycker inte att Minus växer så mycket men jämför man med bilderna från när han var 8 veckor så får jag erkänna att han har nog fått lite längre ben ;)

  



 

Mina fina killar :)

Resten av veckan är det full fart mellan rallylydnadsträning, uppletandeträning, packning och planering för Visseltoftahelgen. I helgen ska grabbarna och jag campa och ha det trevlig med en massa andra samojedmänniskor :)

Men nu ska vi gå och lägga oss så vi har ny energi och kraft inför morgondagen, har ju fortfarande fyra jobbdagar innan det är dags för helg ;)

Jag vill även passa på att tacka Emily för den nya fina headern, du är en pärla :)


På återseende!

valpbusen, huliganen, sötnosen, ullbollen alias Minus har idag varit på sin första ringträning. Det ska börjas i tid sägs det ju ;)

Han stod fint, visade tänderna fint och stod helt stilla medan han kändes igenom. Det här är lovande inför hans utställningsdebut ;) Haha, nu är han ju bara 10,5 vecka så han står ju inte några långa stunder, men med hans kontakt, vilja att jobba och härliga personlighet så kan han ju inte bli annat än en toppenhund...förresten, han är redan en toppenhund :)

Nixo och jag var igår och tränade rallylydnad igen. Han var kanonduktig om än lite disträ. Jag måste verkligen jobba på hans koncentration. Han går som en stjärna och helt plötsligt så bryter han och sen är han tillbaka igen. Men sekunderna som han tappar koncentrationen gör att vi kan missa ett sättande, en prydlig sväng eller något annat, så det måste bort.

Jag har fastnat lite i mina egna tankebanor just nu men nästa gång jag och Ann ska träna tänkte jag att vi skulle ta oss en titt på det. Hon har många bra idéer och får mig att tänka "outside the box".


Mitt lilla vattenmonster som nu går under namnet vattenalkoholisten på jobbet. Blir som besatt vid vattenskålen, kan det vara för att det är fiskben på botten ;)


Sen fick vi en present av Sara och Erik. Tror ni den här kan charma någon? ;)


Hundarna vilar och jag ska följa deras exempel, tempot är högt just nu så det gäller att vila när man kan.


På återseende!

Det är inte lika varmt på vår morgonpromenad längre och altandörren stängs tidigare på kvällen. Det betyder att hösten är på väg.

Vad har hänt sen sist då...

Dagarna rusar iväg så jag kommer knappt ihåg allt vi hittar på. Semestern gjorde också så att dagarna blandades till en salig röra ;) Dessutom är jag trött ikväll så jag kommer knappt på vad vi har gjort. Men det har varit fullspäckat schema som vanligt, det gillar vi :)

Men vi har varit på promenader, tränat på Minus namn och tränat lite på att gå i koppel. Men mestadels går Minus fortfarande lös, det är bara i närheten av bilvägar som jag kopplar honom.

Vi har kört vår första cykelträning med Minus i cykelkorgen och det gick jättebra. Han satt fint och tittade medan Nixo fick springa och slita ;)

Nixo och jag var på rallylydnadskurs igår. Vi hade en toppenkväll, han gick superbra och verkligen jobbade. Det är en härlig känsla :) Jag hoppas det fortsätter så här, tanken är att jag ska anmäla oss till en ny tävling.

Idag var vi och hämtade Nixos pass. Hans rabiestest kom tillbaka och visade att han är klar att åka utomlands. Så nu får vi nog börja planera lite tävlingar på andra sidan sundet :)

Här kommer lite bilder som är tagna under veckan som har gått.

Världens bästa ombudsman på jobbet kom idag med en sån här låda till mig. Då blir man extra glad :) Så nu kommer ju hans ärende gå lite före alla andras hihi...Kan jag mutas? självklart ;)


Man hade kunnat tro att det var Nixo för två år sedan, men det är Minus som har samma sovstil på jobbet.


På jobbet händer det ingenting, där ska man vila. Nixo har föregått med gott exempel och Minus vet nu hur det går till. Duktiga killar :)


Marie och jag har varit på promenad och då fick han åka i hennes korg när han blev trött i benen. Jag tror minsann han är en korghund *s*


Den största fördelen med att ha en lillebror är att man har någon att leka med när man kommer hem från jobbet. Varje eftermiddag springer killarna på baksidan och busar tills det är dags för kvällspromenad.


Det är inte alltid det är kul med en lillebror, men ibland kan han vara bra att ha ;)


Mina pojkar *kärlek*


Är man stor måste man vara snäll.


Innan vi avslutar för ikväll vill jag tända ett ljus och sända varma tankar till Gunhild med familj. Jag tänker på er!! Kram



På återseende!

Tyvärr har min dator gått sönder och därför har jag för närvarande inte möjlighet att uppdatera min blogg eller hemsida. Jag återkommer så fort den har fått liv igen, för det hoppas jag att den får.

My computer has broken down so no updates are possible for the moment!

To see the puppies, please go to www.swedsams.se

På återseende snart hoppas jag!!